Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

”Det har vi ju gått igenom” är en tanke som ständigt återkommer när man frustrerat konstaterar att eleverna inte kan sådant de borde kunna. Men kunde eleverna det innan? Har de någonsin fått lära sig det, eller har de bara hört mig prata om det?

Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat. Jag tror det är därför man som lärare drar sig för att verkligen ta reda på om eleverna förstår. Ofta ställer man frågor som ”Är ni med?” eller ”Har ni några frågor? Även i de tryggaste klassrum finns det en risk att man inte får ett ärligt svar. Om man just har fått lära sig något nytt men inte fått prova att återge eller använda den nya kunskapen själv är det svårt att ta ställning till om man har förstått det eller inte. Om man sedan dessutom direkt ska ta in mer ny kunskap (kanske under resten av skoldagen) utan att man behöver göra annat än att anteckna det läraren går igenom så är det inte konstigt att man har glömt en hel del av det tills nästa lektion.

För några år sedan gick jag en utbildning med Dylan Wiliam via Future Learn där vi fick i läxa att på olika sätt kontrollera att ALLA eleverna följde med i vår genomgångar genom att exempelvis ställa ”hinge point questions”, använda mini white boards eller exit tickets.
Det var en väldigt lärorik läxa som fick mig att börja fundera över hur jag undervisar. Jag pratade alldeles för mycket och kontrollerade alldeles för sällan om alla eleverna hängde med under tiden jag hade genomgångarna. De duktiga eleverna svarade på mina frågor men jag visste inget om vad de andra eleverna kunde.

Nu när jag har föreläsningar/genomgångar försöker jag på olika sätt att ta reda på om elever förstår och stötta dem som behöver extra förklaringar eller repetition. Eleverna ska tänka, diskutera och vara aktiva inte bara lyssna på lektionerna. Dylan Wiliam säger att ”eleverna ska vara tröttare än läraren efter en lektion”. Han menar inte att de ska vara trötta på grund av uttråkning utan på grund av ansträngning.  Det finns många sätt att byta lärarcentrerad undervisning till elevcentrerad undervisning men ibland behöver man ha traditionella genomgångar/föreläsningar. I detta inlägg fokuserar jag på hur man då kan kontrollera att eleverna verkligen lär sig det man hade tänkt, få möjlighet att upptäcka missförstånd så man kan hjälpa dem som behöver lite extra stöd eller utmaning.

Tips på ”metoder” som gör att du kan undervisa även när du föreläser.

Skriv en sammanfattning: Eleverna ska sammanfatta det läraren just har berättat om utan att titta på sina eller lärarens anteckningar. Jag brukar låta eleverna jobba i par (ibland efter att de först ha skrivit själva) så att de kan hjälpas åt att minnas och förklara för varandra.
En annan variant är att läraren och eleverna tillsammans sammanfattar viktiga nyckelord på tavlan och utifrån dem skriver eleverna sedan enskilt eller i par en sammanfattning.
Läraren går runt till alla elever för att se om de förstår och ger extra förklaringar eller utmaningar till de som behöver det.

Skapa en modell: Eleverna får (gärna två-tre personer) skapa en modell av det läraren har gått igenom. Det kan få uppdrag att skapa en bild, visa olika samband med pilar mellan ord eller skriva ord i rätt ordning för att visa ett händelseförlopp. Tex kan de få skapa en modell för hur en blodkropp går genom stora och lilla kretsloppet eller för hur olika inriktningar inom judendom har vuxit fram och påverkat varandra.

Ställ en fråga som ALLA ska svara på: Man kan göra detta som en form av exit tickets under lektionen. Tanken är ju att man ska få ta del av elevernas tankar under genomgången så man kan anpassa den till elevernas behov.
De kan skriva svaret på ett vanligt papper, på en mini whiteboard eller via digitala verktyg som Padlet eller Mentimeter.  Mentimeter och padlet används ofta för att samla in elevers tankar så man kan visa dem inför hela klassen och diskutera dem tillsammans.  Man kan också ställa in så att bara läraren ser elevernas svar. Det är ett enkelt sätt att smala in och få en snabb överblick över alla elevers svar.

Hinge Point questions: En metod där läraren presenterar ett antal påståenden om det man just ska ha lärt sig saker om. Något/några av påståendena är felaktiga och de får gärna vara exempel på vanliga missuppfattningar som elever kan ha om ämnet. Varje påstående har en färg/siffra och sedan ska alla elever visa sina svar samtidigt som de blundar så att de inte kan se varandras svar. Så här kan en fråga se ut:

frågor

Eleverna kan svara på olika sätt. Eleverna kan skriva siffrorna på en mini whiteboard eller i sitt block och visa upp dem. De kan också få fyra post-it lappar i samma färger som påståendena och sen ska de hålla upp lapparna med samma färg som de påståenden som de anser vara korrekta. Jag använder mig oftast av metoden där eleverna håller upp samma antal fingrarna som siffrorna på de/det påstående som är rätt.
Lärare får man en sabb överblick om eleverna är med och man kan planera för hur man ska gå vidare utan att någon behöver skämmas inför klasskompisarna om de svarar fel.

Elever lär sig mer via ”retrieval practice”
Med hjälp av metoderna ovan kan läraren få en inblick i vad eleverna har lärt sig men det hjälper också eleverna att lära sig. Genom att eleven måste återkalla minnet av något de just har hört och sett så är det mer troligt att minnet blir långvarigt istället för kortvarigt. På engelska kallas metoden retrieval practice och du kan läsa mer om det här. Att återkalla minnen tar olika lång tid så tänk på att vara försiktig med att låt den som räcker upp handen snabbt få svara innan de andra har tänkt klart. Öva ALLA eleverna i att återkalla och återberätta det du har gått igenom eller det ni har jobbat med på lektionen.

Istället för att fråga ”är ni med” så kan man ställa följande frågor:

  • Vad tror ni är svårast att minnas av detta?
  • Vad var svårast att förstå/komma ihåg?
  • Vilka ord/begrepp var viktigast. Varför är de viktiga att förstå?
  • Om du fick göra en fusklapp att ha med på ett prov om detta, vad skulle du då skriva på lappen?

Visa en felaktig eller ofullständig beskrivning.
Visa fiktiva eller riktiga elevexempel på hur man kan sammanfatta det ni har gått igenom. Be eleverna hitta vad som saknas eller vad som är fel i texten. Du kan också be dem utveckla texten så den blir mer tydlig/utförlig. Låt dem gärna jobba tillsammans och gå runt och lyssna på hur de resonerar.

Sammanfattningsvis kan man säga att det handla om att hitta sätt där eleverna kan vara aktiva och läraren kan få ta del av deras lärande även under genomgångar. Då kan man bygga upp kunskapen tillsammans och eleverna kommer att ha större chans att minnas vad de har lärt sig.
En mycket viktig sak som jag har utelämnat i detta inlägg är att man kan hålla en föreläsning/genomgång på många olika sätt för att till exempel repetera, väcka motivation, intresse och engagemang vilket är enormt viktigt för elevernas förmåga att lära sig. Men hur duktig man än är på det så måste man hitta sätt att kontrollera att just de eleverna man har framför sig hänger med vilket jag hoppas att du nu tänker lite extra på.

 

Annonser

Flippad undervisning, en ofta missförstådd metod som vi behöver lyfta och sprida.

Mina eleverna säger ofta att de önskar att flera lärare flippade undervisningen och de frågar mig varför det inte är fler som gör det. Jag brukar svara att de ännu inte har förstått hur bra det är och att vi måste hjälpas åt att sprida kunskapen.

Det har under de senaste åren forskats en del på flippad undervisning och resultaten tyder på att det ger ett ökat lärande. Detta framgår bland annat i Sveriges kommun och landstings rapport  ”Bättre skolresultat med flippat lärande. Teorier, fallstudier och praktiska erfarenheter” från 2016.

Okunskapen är stor.
När jag pratar med andra lärare om flippad undervisning så upptäcker jag ofta hur mycket okunskap det finns om både vad det är och hur man gör det. Att flippa sin undervisning handlar om så mycket mer än att eleverna ska titta på en film i läxa. Många tror också att flippad undervisning bara är för de lärare som är duktiga på teknik och de som kan och vill filma sig själva.

Okunskapen har gjort att flippad undervisning av många bara anses vara en fluga som teknikintresserade lärare går på.

När jag berättar för kollegor om hur jag arbetar med flippad undervisning så blir de förvånade över alla de möjligheter det ger.
De sista åren har det kommit många nya verktyg som underlättar när man ska flippa med hjälp av film. De gör att man kan kombinera filmen med frågor och direkt feedback med förklaringar när eleven svarar fel. Läraren kan ta del av elevernas svar och arbeta mer formativt och planera lektionerna efter elevernas förkunskaper och frågor.  Dessa verktyg är det många som inte känner till och de har de funktioner som många saknade när man först började prata om flippad undervisningen i svenska skolor. Då var kritiken att man inte visste om eleverna faktiskt lärde sig något eller om de överhuvudtaget hade gjort läxan och därför var det svårt att planera kommande lektion. De nya verktygen löser dessa problem. (Här skriver jag om hur man använder ett av dem.)

Hur kan vi sprida kunskap om flippad undervisning?
Om lärarna inte vet vad det är och hur det fungerar eller om de har en felaktig bild av det, så vill de inte prova.
Jag hoppas att de som ansvarar för fortbildning ser att flippad undervisning är ett sätt att jobba både med de nya skrivningarna om digitaliseringen, att jobba formativt och att underlätta för elever med annat modersmål. Det går alltså in i den fortbildning som man redan arbetar med.
Ett annat sätt att nå ut är vid media i olika former och då måste vi hjälpas åt att dela och sprida de artiklar som finns så att man börja prata om dem i lärarrummen. Vi får inte glömma att många lärare inte är med i Facebookgrupper och på Twitter där dessa inlägg ofta sprids så sprid dem i flera kanaler.
Vi lärare som arbetar med att flippa undervisningen även de som bara har testat någon gång måste hjälpas åt att inspirera andra och sprida kunskap om vad det är.

Tidsbrist!
Jag tror att en stor orsak till att flippad undervisning inte har slagit igenom mer är att det är så många olika fortbildnings insatser för lärare just nu. Många skolor jobbar med att öka kompetenser för att nå upp till de nya skrivningar om digitalisering.  Formativ bedömning, kollegialt lärande, sambedömning och nyanländas lärande är exempel på andra områden som många skolor lägger mycket tid på. Man jobbar ofta med flera saker parallellt och jag tror att detta har gjort att många saknar både motivation och tid för att lära sig och testa andra nya saker. Jag har själv en lång lista på saker jag vill läsa mer om och testa när jag får lite tid över tid.

Hur får vi då lärare som vill prova att faktiskt göra det?
Jag tror inte att det är många lärare som inte skulle vilja prova att flippa om de bara fick veta mer om det men det är en stor skillnad mellan att vilja prova och att faktiskt ta steget och göra det.
Här tror jag igen att vi som redan är igång och flippar måste agera förebilder och inspiratörer som stötta kollegor både praktiskt och pedagogiskt. Att lära sig flippa är inte bara att lära sig att använda vissa digitala verktyg utan framförallt handlar det om att ändra sin undervisning och planering och då kan man behöva någon att bolla med.
Jag hoppas att de som planerar fortbildning tar in flippad undervisning och har någon som kan berätta tanken bakom flippad undervisning och visa goda exempel så motivationen och intresset väcks.
Flippad undervisning är ingen fluga som man kan vifta bort. Det är en vacker fjäril som tyvärr fortfarande ha gått många obemärkt förbi.

fjäril

Creative Commons CC0 hämtad från: https://pxhere.com/sv/photo/77341

Många fördelar med att låta elever göra film.

När mina elever ska skapa en film så kan syftet vara att de ska beskriva något så utförligt de kan, värdera en teori, jämföra olika religioner, ta ställning i en fråga eller diskutera ett ämne. Alla dessa förmågor har jag i mina kursers kunskapskrav.  Hur väl eleven har fått till ljudet, om de har snygga övergångar eller bakgrundsljud har ingenting med min bedömning att göra.
Att elever ska få utveckla sin digitala kompets genom att göra film kan vara ett mål i sig men det får aldrig vara det viktigaste målet. Som alltid när man jobbar med digitala verktyg i undervisningen så måste man ha en pedagogisk tanke med varför man gör det. De digitala verktyg man för in i undervisningen ska vara där för att de ger en positiv effekt på kunskapsutvecklingen.
När jag (tillsammans med eleverna) väljer att träna/examinera olika förmågor genom att eleverna gör filmer är det för att jag av erfarenhet har sett att eleverna blir motiverade, de anstränger sig lite extra, de blir medvetna om och kan utvecklar sitt språk och de som har lättare att uttrycka sig muntligt får en bra möjlighet att visa sina kunskaper.
   Jag använder inte film främst som examinationsform utan ofta som en aktivitet för att eleven ska få syn på sitt eget lärande och öva på olika förmågor.

Olika typer av film
Det finns många olika sätt att skapa en film och de olika metoderna är bra till olika saker.
Läs mer

Skärminspelning med Screencast-O-Matic – Steg för steg

bild_till_inläggMed ett skärminspelningsverktyg kan du spela in en genomgång, feedback eller en instruktion till dina elever. Du skapar en film av det som händer på din skärm och du kan spela in din röst och till och med få en liten ruta i ena hörnet där man även kan se dig via webbkameran om du vill det. Läs mer

På mina prov får man ställa frågor

Jag minns ångesten och osäkerheten jag kände när jag själv var elev och hade skriftliga prov. Hade jag fått med allt? Var det detta läraren var ute efter? Paniken när man läste en fråga och fick totalt hjärnsläpp och inte mindes någonting fast man vet att man kunde det för 20 minuter sedan. Det värsta var när man hade uppfattat frågan på ett annat sätt än vad läraren hade tänk och därmed skrivit ”fel svar” fast man hade kunnat det rätta svaret om man bara hade vetat att det var det läraren ville veta. Läs mer

EDpuzzle -steg för steg hur du skapar interaktiva filmer

När jag använder film för att flippa min undervisning vill jag veta vad min elever har lärt sig, om de förstår, vilka slutsatser och reflektioner de gör. Jag vill även kunna planera nästa lektion efter deras förkunskaper och frågor och ge dem personlig återkoppling. Med EDpuzzle kan man göra allt detta och mycket mer!
När Zaption stängde ner förra sommaren blev jag så besviken då jag tyckte mig ha hittat det perfekta verktyget men EDpuzzle är helt klart en bra ersättare.
Här kommer en beskrivning av vilka verktyg som finns och hur man använder dem.

edpuzle Läs mer

Zaption stänger ner! Jag väljer att fokusera på vad jag har lärt mig inte vad jag missar

Jag blev så besviken när jag fick mail om att Zaption kommer att stänga ner pga att de hade blivit uppköpta. Allt jobb jag lagt ner och allt bra material jag har skapat och planerat att använda flera år framöver kändes bortkastat. Nu några veckor senare har jag hunnit smälta det och inser att det inte är helt sant. Läs mer